doingbeijing

Med en flaska champagne välkomnades Martin till paret Frida/Mickes lägenhet. Det är inte alla gäster som får samma välkomnande, men Martin är nu inte vem som helst. Han är motparten i vårt avancerade lägenhetsutbytesprogram, som i dagsläget täcker tre länder på två kontinenter. Men detta var hans första besök i lägenheten i Peking och vi ville nu visa upp Pekings främsta sida lika föredömligt som Martin tidigare guidat oss i Hongkong. Martin skulle bara stanna över helgen så det blev ett intensivt program. Vi började lugnt med mat och groggar och att snacka ikapp på fredagen. På lördagen blev det ”Fridas och Mickes Pekingrunda 1A med tilllägg” (dock utan Frida denna gång), det vill säga:

1. Först till Hohai för skridskoåkning. Roligare än att åka skridskor är att kolla in alla typer som samlas på isen – från ungdomar i full hockeyutrustning till gamla gubbar med klappskridskor och fartdräkt med luva. Lika populärt som skridskoåkning verkar det vara att stava sig fram på nån form av spark. Galnast var en gubbe i fartdräkt och långfärdsskridskor som varv på varv åkte ut på isen och tog fart för att sen åka rakt in i folkhopen som stod vid kanten, och sicksacka mellan folk eller tvärbromsa framför någon samtidigt som han skrek rakt ut!

2. Promenad ner längs Beihai till Förbjudna staden och parken norr om Förbjudna staden. Här mötte vi Jens som är Martins nya kollega och nyanländ till Peking. Han är designer, vilket man känner igen framförallt på byxorna. Galnast var priset för inträde i parken norr om Förbjudna staden - 2 kronor, det bjöd Martin storsinnt på.

3. Frysa sig igenom Förbjudna staden. Jag fattar aldrig varför kejsaren hade en hel stad. Alla hus är ju så små – varför inte bara ett stort slott?

4. Gå över Himmelska Fridens torg, och skämta om att man ska dela ut politiska flygblad. Första gången jag måste igenom en säkerhetskontroll och röntga min väska för att komma till ett torg.

5. Efter att vi frusit klart äter vi en sen men lyxig lunch på Capital M söder om Himmelska Fridens torg. Jag åt smörrebröd, de andra åt nåt åt det italienska tror jag. Vi drack pilsner till. Det var varmt och gott.

Efter avslutad guidetur blev det först fotmassage, sedan simning med bastu (vi hade riktiga finnar i bastun, vilket passade bra med den kinesiska ölen), för att slutligen dra ut och äta Teppanyaki.



Kvällen avslutades med Karaoke, eller K-TV som det heter här. Jens försökte sabba kvällen genom att bli av med plånboken, men lyckades inte förstöra det mest magiska ögonvackraste blicket – när Martin sjöng Jeff Buckleys Hallelujah.



På söndagen blev det stor brunch och häng i Hutongerna innan Martin tog taxin tillbaka till Hongkong. Feedback på programmet?  Själv finner jag det vara en ovanligt lyckad blandning av friluftsliv, kultur, sightseeing och fylla.